Åter igen ett bakslag.

Idag behöver jag bara lugn och ro. Det känns hårt med riktiga bakslag.

Om ni har hängt med i hur min dag var igår, så har ni facit här på dagen efter, ett rejält bakslag alltså.

Igår var min dag fylld av för mycket tankar på bilar och en lång oundviklig men nyttig bilprovardag.

Det gick givetvis inte att sova i natt. Jag somnade in men vaknade orolig efter en kvart. Tänkte inte på något särskilt men kunde inte somna om. Kroppen kändes anspänd. Jag djupandades och jag styrde tankarna till neutrala områden och försökte som jag brukar ha framgång med, att tänka på personer i min senaste bok. Det var jag dock för trött i huvudet för.

Efter dryga timmen gick jag upp. Jag gjorde ett nytt försök att lägga mig igen kl tre. Det tog en halvtimma att somna. Vaknade redan halv nio, efter fem timmars sömn. Hälften av det jag behöver. Så idag blir det ingen bilkörning till mamma heller.

Just nu tvingar jag mig att skriva här. Jag har ju bestämt mig för att försöka uttrycka när jag inte mår bra. Det är väldigt svårt. Jag har ingen skrivlust. Det har jag däremot när jag mår bra.

Det känns skit med mitt liv nu. Jag orkar inte göra det jag behöver och vill. Jag känner mig dålig som människa. Mitt liv känns till viss del meningslöst med det som min vardag innehåller. Eller inte innehåller är mer rätt.

Jag är dock fortfarande en ”doer” och har parallellt med detta skrivande börjat tänka ut vad jag ska göra åt det. Jag har duschat för att känna mig fräschare, filat fötterna lite också. Nu ska jag gå ner till sjön och fota lite. Det är något jag behöver, lugn och ro och att röra mig. Jag har satt på en tvättmaskin men mer gör jag inte i hushållet nu. Familjen har åkt iväg i ärenden. Jag ska inte tjata på dem idag om disk, kläder eller städning. Jag ska låta vara och låta leva och ta hand om mig. Lägga mig i god tid eller försöka sova en stund under dagen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *