Kära mor

Kvällssolens sista strålar lyser för dig mamma.

Jag bär din röst i mitt hjärta. Jag minns din blick och dina varma händer. Jag känner din närhet och ditt skratt tätt bakom mig. Jag får del av din inspiration och ditt praktiska sätt att lösa vad som än kommer i din väg. Jag känner ditt stöd och ser ditt leende ansikte. Min mor, min vän och människa. Att dela livet med dig har gett mig så mycket kraft och lärdom. Du är mer än jag nånsin kan vara. Ända in i slutet är du så stark och klok. Trots att du gått igenom så mycket i ditt långa liv.

Du har också haft rädslor, att ditt liv skulle bli kortare än det blev. Att ditt hjärta skulle svika dig. Ditt hjärta är det starkaste av allt. Nu slår det för din skull. Det som så ofta slagit för andra. In i det sista fanns du för oss, för djuren och naturen. Du sa nyss att ditt liv har varit långt och menade att det räcker nu. Vi förstod vad du menade. Att livskvalitén du hade de sista två åren med din sjukdom, inte var bra. Vi såg att du inte kunde njuta längre. Att det var mer att härda ut.

Jag önskar dej frid och ro och nån slags fortsättning. Ett av dina barnbarn kallade det, att bli en del av alltings energi. Jag önskar dej kärlek och tillhörighet i något större.

Din röst påminner mig om allt från smått till stort. Sätt på ett lock på grytan. Häll vattnet från grönsakerna tillbaka till naturen. Drick mycket. Ta på dej varmt. Ta det inte så allvarligt. Ta hand om barnen. Och många andra saker. Ju äldre jag blir ju mer lyssnar jag på dina råd.

Älskade mor. Vilken värdighet du hyser, vilken kämpe du är! Jag är stolt över dig och så tacksam över att det var du som gav och visade mig livet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *